I learned to stay when my living love needed to explore his life, even if it hurts like hell.

Writing as hell with no sleep and too much coffee. Soon I have a book. A book of feelings and no filter. A book that tells the truth, dark as light. Like beauty and beast.

Some days it feels like I’m the worst person on this planet. It fills my heart with hate and anger. If I’m not kind to myself, I’m easy to attack someone who comes too close to my heart. As if my vulnerability needs protection or something. Some days I love myself and everyone I meet unconditionally. I see the beauty of me and everyone else. I have easy for laughter and feel happy for no reason at all.

The last two years of my life have been intense. A beautiful time. Full of happiness, love, beauty and pain. I have learned a lot. Pain and love. Happiness and sorrow.

I learned to fully open my heart and love a person as hard as I did not think was possible.

I learned to dare to trust a person without trust.

I learned how painful it feels to be the one who hurts another when I choose my truth.

I learned how it really feels to be heartbreaked and keep myself through a pain I have never experienced.

I learned to stay when my living love needed to explore his life, even if it hurts like hell.

I have learned how beautiful a relationship can be when we both can cry in each other’s arms for hours and then laugh at how we hurt each other when all we wanted was to be loved.

I learned how to set limits before it is to late.

Now I learn how I love with an open heart even though I feel scared.
Now I’m learning how to let go of what’s been and watching what is now.
Now I learn to be soft and loving in a tough world.

I learn a lot. I’m thankful. I love my trip.
I learn to stay soft and open without stepping on my own limits.

I’m not there yet, but I practice daily. And I’m ready to be a bigger person than I was yesterday.

Thanks to you because you are a reflection of myself. So that I can grow.

Today’s poetry. No filter.

Fimpa lögnen om perfektion

Jag faciliterar inte på kurser i personlig utveckling för att jag på något vis är klar. Jag faciliterar inte på kurser för att jag är perfekt, eller för att jag inte har något mer att utvecklas eller växa i. Inte heller för att mitt liv aldrig kommer med utmaningar som jag ibland tvekar över om jag ska klara av.

En stor ”lögn” som väldigt många tror på är att bara för att någon arbetar som coach, föreläsare eller kursledare så betyder det att den människan inte har några problem eller att livet inte kan kännas utmanande och tungt. Precis som att vissa yrken kommer med pressen av att du på något sätt är fulländad, och om du själv skulle råka ha en dålig dag, månad eller år så är du en fet bluff och borde arbeta med något annat?

Jag faciliterar och håller kurser i personlig utveckling av andra anledningar än att jag är perfekt.

Nummer 1. Jag har en grundläggande passion för medvetande utveckling. Passionen för utveckling.. att spränga ramar, boxar, föreställningar och begränsningar. Den passionen följer mig dag ut och dag in, i det mesta jag gör. Det är liksom JAG. Oavsett vart jag befinner mig så har jag en ständig dragning till att bli mer, att våga leva ut totalt. Att ifrågasätta boxen jag är i just nu, stor som liten.

Självklart för att jag i mer än halva mitt liv har levt otroligt begränsat, totalt styrd av mina sociala rädslor. Det finns ingen del av min coaching som inte kommer ifrån egna erfarenheter.
Allt jag lär ut kommer från en daglig praktik. Inte bara från något jag läst i en bok. Jag lever som jag lär, även om vissa områden tar låååång tid för mig att växa i. Även om jag kan misslyckas 100 gånger om. Så fortsätter jag praktisera, för att bli mer av mig. Jag faller, reser mig, och fortsätter framåt. Jag gör mitt inre arbete.

Anledning nummer 2.
Jag älskar att bidra till människors växande. Det ger mitt liv en större mening.

Anledning nummer 3.

Jag är fett jävla grym på att vara totalt ickedömande i möte med andra människor.
Det betyder att jag har en unik förmåga till att hålla ett space för människor att kunna vara allt dom är bortom dömande, åsikter och värderande. Med det så skapar jag en trygg och kärleksfull miljö. I en trygg och kärleksfull miljö kan människor tillåta sig att bli sårbara, släppa sina fasader, försvar och masker.

DÅ sker utveckling av potential, förändring och växande. Det ger människor möjlighet till att släppa taget om rädslor och strategier som hindrar dom från att göra eller leva på de sätt dom önskar just nu.

Jag är fett stolt över att jag arbetar i Unfold Transformation. Det är den perfekta plattformen för mig och mitt team att skapar möjligheter för människor att släppa taget om saker som har passerat bäst före datum och ta nästa steg mot sina drömmar och mål. Att skapa och arbeta på ett hållbart sätt som vi verkligen tror på.

I Oktober håller jag tillsammans med mina kollegor Pamela von SabljarHanna Maria Alestam och Tor Idris Hansson Unfold Life. En kurs i avancerad självkännedom.

Vi är inte där för att vi är bättre än dig. Vi är där för att vi älskar att bidra till människor. Vi är där för att vi älskar att bidra till oss själva och vårt eget inre växande. Vi är där för att hålla space för dig som vill utveckla din medvetenhet kring vad du verkligen drömmer om och vilka rädslor som håller dig tillbaka.

Du som deltagare kommer inte hit för att du är fel, dålig, operfekt eller misslyckad. Du kommer hit för att du är fett grym, unik, nyfiken och vill ha nya perspektiv. Med en oändlig potential som är redo att ta plats.

Hejdå för idag!