I am a child to the forest

I am a child to the forest. The nursing trees just standing there… holding space for me.

No jugement, no opinions. Holding me when I let go of heavy things, I’ve hold on for too long. Holding me when I cry. Holding me when the anger explode in my chest, holding me when I fall into my Darkness. I ask questions. I get answers more clearly than in months. 24 hours, with only me, the forest, my sleeping bag, water and notes. No phone, no people, no distractions.

I heal. I see things clearly. I make decisions. Thank you trees. Thank you mother earth for holding space for me. I heal.

Jag antog utmaningen att ha ett 24 timmars möte med mig själv, mitt i skogen. Jag valde att fasta. Hade endast sovsäck, vatten, buljong och möjlighet till att göra en brasa. I tystnad och ensamhet lät jag mig falla in i naturens magiska varande. Det händer något med människan, när vi konektar med naturen på detta sättet. När vi inte avbryter mötet med oss själva med olika distraktioner. 

När tankarna lägger sig och känslorna kommer upp till ytan, så finns där inget annat autenticitet. Jag, totalt äkta, perfekt som operfekt. I naturen kan vi vila, vara oss själva totalt. Det kan vi annars också, men dom flesta av oss väljer ändå att hålla uppe någon form av fasad. Och så längtar vi hem, stänger dörren bakom oss och pustar ut? Förr hade jag det så jämt. Trodde alltid att jag behövde space hela tiden.. men igentligen handlade det mest om att jag bar en fasad av vad jag trodde att andra ville ha mig. Det är ganska utmattande! ;D Jag lovar. 

Nuförtiden kan jag säga att jag är väldigt mycket mig själv, i alla olika sammanhang. Men blev medveten om att jag kan vara det ännu mer. Nästa gång jag är tex på jobbet så ska jag föreställa mig att alla är träd! 😀 Så spännande. 😉 

1 comment

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *